Excerpt: Possesiva pronomen (arbetstitel)

Hon öppnade dörren, helt obrydd, klädd i det hon uppenbarligen hade tänkt gå och lägga sig i. Det vill säga enbart trosor och ett gult ribbat linne som var så pass långt att det täckte trosorna. Huruvida det täckte hennes skinkor kunde jag aldrig se.

Medan det var av en modest längd var linnet däremot väldigt tunt, och jag kunde tydligt se hennes bröstvårtor avtecknas mot tyget och även ett mörkare parti över blygden och höfterna som var trosornas tyg. Även de tycktes vara gula. Kanske inbillade jag mig bara, smått berusad och sannolikt trött som jag var, men jag kunde då svära på att linnet rent av var en gnutta genomskinligt, så att bröstvårtorna inte bara pekade ut, utan faktiskt utgjorde två märkbart mörkare områden mitt på brösten, och så att trosorna tydligt syntes genom linnet.

Vid den här tiden hade jag ännu inte ens kysst någon kvinna, för att inte tala om att ha sett en åtråvärd kvinna i min egen ålder naken i verkliga livet. Visst hade jag introducerat mig själv för det överflöd av pornografiskt och förment erotiskt material som internet svämmar över av, men inget jag sett på skärmen under ensamma nätter står ut för min inre blick som åsynen av denna kurviga, välvuxna kvinna som helt obrydd stod och konverserade Henrik iförd enbart trosor och ett tunt linne som snarare accentuerade än dolde den kropp det täckte.

Jag försökte att inte stirra, men som ett möte med en barbröstad manlig kursare som visade sig ha en ring i ena bröstvårtan lärde mig, syns det ganska tydligt var man fäster sin blick när man talar med någon. Så om hon eller någon annan hade brytt sig om att inspektera mina förehavanden närmare (huruvida detta skedde vet jag inte) hade det knappast förblivit någon hemlighet att min blick girigt slök allt den kunde och hann av Es kropp.

Än i dag minns jag hur liten jag kände mig. Som en liten pojke som stod på avstånd och betraktade de vuxnas värld, deras samtal, deras sätt att umgås, och önskade att jag var välkommen, önskade att jag visste hur jag skulle göra för att ta mig in dit. Det är en känsla jag inte är helt kvitt än. Jag är frestad att säga att den beror på min alltjämt bristande erfarenhet av kärleksliv och sexualitet andra människor emellan, men det är nog att förminska mig själv, och att ge det hela en allt för enkel förklaring: Bara jag fick ligga med fler snygga tjejer skulle jag känna mig mer jämbördig med de andra vuxna jag umgås med.